Min hågkomst!

Kan man minnas utan att märkas? Jo, jag kan. Min Fars Dag igår skedde helt introvert, bara i mig, precis som vanligt. Men som alltid med tankarna på dig, kära pappa. Så har det ju alltid varit, att jag tänker och minns, särskilt denna dag då jag både glädjer mig och gråter över vår historia, våra liv som blev som de blev. Men jag är ju här, och jag minns. Och det känns tryggt att veta att jag inte behöver synas eller märkas i min hågkomst, huvudsaken är att du vet. Att jag minns. Det är bra så. Det räcker.