Vissnat och vackert

Vissnade blommor kan också vara dekorativa, t ex malvans torkade frökapslar efter att bladen för länge sen fallit av.

Beskrivande ord

Några bra ord som jag stött på lite här och där (på nätet) på sistone är tröttma och gråtma. De finns inte i SAOL men kanske borde?

Tröttma beskriver ju så träffsäkert ett tillstånd bortom trötthet och gråtma så mycket mer än gråtmildhet.

Sista svampturen 2009

Svamptok in action tidigare under säsongen.

Nej vi kan förstås inte hålla oss, måste åka ut i svampskogen imorgon, en utflykt som med största sannolikhet blir årets sista. Men ganska bra ändå att kunna plocka trattisar dan före första advent! (Den här gången drar vi söderut mot Huddinge.)

Uppdatering: Vädermissbedömning. Vi bangade pga regn. Lite nesligt när man vet att trattisarna står där och väntar...

Fundering: målmedvetenhet

Ibland måste man stanna upp och analysera hur saker och ting blir som de blir. Vissa obegripligheter kan bli lättare att förstå när man ser ett samband, vilket man t ex kan göra efter att ha hamnat i samma situation x antal gång. Som i dessa egenupplevda fall:

Många gånger har jag förvånats över min förmåga att hamna på de sämsta platserna i t-banevagnen under rusningstrafik, de där ställena mitt på golvet mellan dörrarna eller mitt i gången där man står inklämd och i onaturliga ställningar får sträcka sig efter en stång eller vadsomhelst att hålla i sig i för att inte ramla omkring under resan. När man väl står med näsan i någons armhåla undrar man alltid hur tusan man hamnade där... Alla 08:or vet nog vad jag menar.

Ett annat fenomen som jag uppmärksammat är att jag ofta parkerar bilen bredvid SUVar, det liksom bara händer utan att jag planerar det. Inget vidare för där har man ju skitdålig sikt när man väl ska backa ut + att man får mindre plats att själv ta sig in och ut ur bilen.

Varför hamnar jag i dessa lägen? Söker jag efter svårigheter eller? Nä serru, det är inte det det handlar om utan snarare bara om att försöka vara smidig, att fylla upp luckor, att inte trassla i onödan. Mitt på golvet i den fullproppade t-banevagnen finns ofta en lucka som man kan klämma in sig på utan att köra armbågarna i medresenärerna och på parkeringen mellan SUVarna finns den lediga platsen som andra ratat.

Ergo: vill man ha en bra plats så måste man se till att ta den; man måste vara målinriktad. Det är därför folk tränger sig in i t-banevagnen (medan jag oftast står bredvid och tycker att de som gör det är buffliga) och det är därför folk kör runt runt på parkeringen och blockerar för andra för att hitta den bästa platsen (medan jag tycker att det är enbart störigt). Men så hamnar jag på skitplatserna också... Fast gör det så mycket egentligen? Nu när jag kommit fram till en anledning vet jag inte om det gör det.

Ekorrmat

Eller kanske rådjursmat. Den som når det först vinner.

På bibblan

Trevligt att gå på biblioteket när de förutom ett bra urval av pocketböcker har så här fina trycksaker till kunderna. Iallafall jag vänder på infobladet och läser lydigt lånereglerna när det står ett gigantiskt "Oj" på framsidan. Snyggt är också lånekortet i transparent röd plast med ett rättframt "Bibliotek" tryckt tvärsöver. Gillar det linjära typsnittet med gemena b som pricken över i.

En fin novemberdag äntligen!

Stockholm, Sverige, november 2009: 4 timmars solljus på 3 veckor. Är det humant kan man undra, bra för psyket? Nej inte särskilt. Man måste faktiskt få se himlen och solen med jämna mellanrum annars blir man fan deppig. Så det så.

Idag har det iallafall varit alldeles strålande väder här så jag och svampkumpanen åkte förstås till skogen för en (kanske årets sista) svamptur tillsammans med hunden som jag passar för tillfället. Och det var härligt, alla njöt av att vara ute i naturen och visst hittade vi några liter trattisar var; hos mig ligger de nu på tork medan svampkumpanen skulle använda sina direkt till kvällens älggryta.

Passade också på att plocka lite vitmossa (det kändes inte helt ok, men jag är inte säker på att det är förbjudet?) till några krukarrangemang på altanen + lite granris som jag tänkte använda som skydd mot väta för tulpanlökarna som jag planterat i rabatten och som förhoppningsvis kommer att överleva till våren.

Ska göra tavlor nu

Mina tavelprojekt börjar ta form. De här fina grafiska bladen hittade jag i ett konstnärskollektivs ateljé i somras och de ska nu äntligen ramas in och hängas upp. Eventuellt begår jag någon synd då jag via fotot reproducerar andras verk, men kisa då för tusan och sno ej!

Att hitta vita tavelramar i rätt format och snyggt skurna passepartouter (ej med på bilden) utan att behöva måttbeställa visade sig vara en ganska knivig historia – även om man bor i en storstad – men det problemet är nu löst tack vara en välsorterad Gallerix-butik i Farsta centrum (jo, de förtjänar lite reklam för utbud och service).

Candle light night

Stockholm är en väldigt mörk stad, det är synd. Jag måste ha mer ljus. Rotar fram alla ljusstakar jag hittar här hemma och tänder ikväll.

Återvinning av Blossa-flaskor

Släng inte dina gamla Blossa glögg-flaskor à 500 ml utan rengör dem istället (etikettlimmet skrubbas enkelt bort med svinto efter blötläggning) och återanvänd till diverse olika saker, t ex egen saft eller likör eller som här: till importerad olivolja från Italien. Flaskorna är smala och snygga och korkhattarna försluter innehållet väl.

Uppdatering: Korkhattarna går att tvätta i diskmaskinen, lägg dem i bestickhållaren (gäller de med med plasttopp, inte trä).

Hundvaktandets för- och nackdelar

Hundarna som vi brukar ta hand om är härliga på varsina sätt: den ena är stor och lufsig och lite feg av sig, väldigt gosig och vill gärna hänga i mina hasor hela tiden. Den andra är äldre och mycket väldresserad, ganska tuff och har bra vaktinstinkter men också större aktivitetsbehov. De har träffats några gånger och hatar tyvärr varandra, har t o m rykt ihop. Men när de är ensamma hos oss verkar de trivas alldeles utmärkt, och det gör vi med.

Fördelar med att vara hundvakt:

• Man får ett roligt och kärleksfullt sällskap

• Man blir glad!

• Man får mer motion själv

• Man har en naturlig beskyddare (t ex i mörka parker)

• Man får pussar och uppskattning

Nackdelar med att vara hundvakt:

(förutom att plocka bajs och städa mer)

• Det blir så väldigt tomt när de åker hem

• Man vet inte när man får ses igen

(Foto: sambon)

Novemberfärger

Allt är grått, svart och brunt ute nu. Fast mest grått. Och blött. Enda gången hittills i november som solen orkat tränga igenom det stora grå himlatäcket var i fredags den 13:e, det kändes lite som en lyckodag.

Whatever!

Sambon och jag har kommit fram till att vårt bästa radiomoment var en sommar för några år sen när vi åkte bil och lyssnade på något ring-in-och-önska-program på P1. Vi skrattade högt med (inte åt) en kille som kanske inte hade världens roligaste jobb på ett lager och som just fått veta att han efter ett års slit fått typ 23 öre i löneförhöjning – och därför ville höra den här låten:

Hungrig liten krabat

En ekorre festar loss på en smaskig nöt som han håller mellan tassarna.

Hundprommis i novembermörker

Det har blivit mycket snack om mat på sistone här på bloggen, men vad annars ska man förgylla den här mörka tiden på året med? Att laga god mat är helt klart ett höstnöje. Ja, och så kan man gå ut och promenera förstås – väl påpälsad – med hunden som man råkar vara hundvakt åt för tillfället. Det är alltid lika mysigt för de blir ju så glada varje gång, och när hunden blir glad blir jag glad och så går vi där löjligt tillfreds båda två och då spelar mörkret inte så stor roll.

(Foto: sambon)

Fuskblinis och fulbubbel

Häromdan firade vi vår 1-åriga förlovningsdag (som jag tyvärr hade råkat glömma bort) med blinis och lite fulbubbel. Vi orkade inte göra egna blinis – jag var sjuk och han var trött – utan köpte färdiga småplättar som vi stekte frasiga och toppade med godsaker som gravad lax, räkor, crème fraiche, rödlök och citron. Jag kände väl inte så jättemycket smak av nånting, nej det vore att ta i, men med en Ipren 400 som bas kunde jag ändå njuta och skåla ett glas.

Puss gubben, och hoppas att jag inte smittar!

Vardagsmysterium

Mycket märkligt är det att nyponen som jag torkade förra året för att göra egen nyponsoppa på nu är försvunna och inte går att hitta någonstans (däremot hittade jag fotot jag tog på dem, hur störigt är inte det?) Inga minnesbilder alls dyker upp, inte minsta idé om var jag stoppade dem, i vilken slags burk eller om jag t o m slängt dem. Någon liten association brukar ju sippra fram när man tänker så det knakar, men i det här fallet är hjärnan helt blank. Skitläskigt. Det enda jag är säker på är att jag inte gjort nån nyponsoppa än.

Här finns iallafall ett intressant sopprecept på hela torkade nypon

som jag gärna skulle vilja prova.

Varmt och skönt

Jag gillar att täppa till ordentligt där det kan pysa in minsta kalluft. Den här gosiga halsduken som svärmor har stickat kommer väl till pass nu när det drar råkalla vindar i 08-träsket.

(Foto: sambon)

Bebisen blev en apa

Det är ganska roligt att sitta och rita tillsammans med små barn, vilket jag gjorde häromdan med en bestämd liten tjej på 3 år. Hon tyckte att jag skulle rita en bebis och gav mig en krita och ett blad ur sitt ritblock. Jag försökte få tillåtelse att rita nåt annat men det gick inte för sig, det skulle vara en bebis. Ok, jag ritade på och tyckte själv att resultatet blev ganska bra och verklighetstroget. Men när jag visade min teckning för lilla damen, som för tillfället var helt inne i sitt eget expressionistiska ritande, tittade hon upp och sa förvånat: "En apa!". Oops...

Snöblandat regn och finsushi

Säsongens första snö kom idag, eller det var mer någon slags snö- och regnblandad nederbörd som piskade i ansiktet i sidled... mycket otrevligt. Då var det desto trevligare att äta lunch på sushirestaurangen Råkultur på Kungstensgatan, en helt ny bekantskap för mig.

Jag testade två varianter av Maki Sushi (översta bilden): blandad svamp i brynt lök med syltad rättika och svamppopcorn och sotad ål (piggvaren var slut) med sojaböncrème och rökt aubergine. Lunchsällskapet åt en Nigiri Sushi av blandad nordatlantisk fisk och en side dish av mör och smakrik bläckfisk. Till det drack vi hett grönt te. Alltihop var ljuvligt gott. En riktig lyxlunchupplevelse.

Jag brukar tänka att det är så himla bra att man är den typ av person som njuter av god mat, livet blir ju mycket trevligare så.

Ljus i mörkret

Här är min nya ljusinstallation på verandan: en mindre stock som jag släpat hem från skogen, ställt mot väggen och klätt med en gammal uteljusslinga. Den får från och med nu agera höstig ljuspelare, för man måste ju lysa upp lite utomhus när det är beckmörkt från kl 17.30 och tolv timmar framåt, huga. (Jag tycker faktiskt att man kan få börja använda ljusslingor även om det inte är juletider.)

Uppdatering: På tal om jul så finns det redan lussebullar och julmust på Ica. Det däremot är lite väl tidigt.

Det är inte 1 april idag väl?

Fick en smärre dåndimp då jag kollade på tv-nyheterna ikväll. Där var ett inslag om hur arbetssökande till en tjänst som tågvärd helt apropå fick ställa sig på scen inför en 4-mannajury och utföra sin intervju. Som värsta Idol eller nåt. Är det vad som förväntas av en tågvärd alltså, att besitta en naturlig förmåga att göra bra ifrån sig på scen? Man kan ju tycka att det är att övervärdera gemene mans stå i centrum-ambitioner lite väl mycket. Om nu inte hela grejen var ett test i att klara av själva situationen, men det verkar å andra sidan rent viscious (och skulle isåfall kunna appliceras på mååånga fler yrkeskategorier). Jag vet inte vad ni tänker, men jag undrar direkt vad personer som inte är exhibitionister ska jobba med nuförtiden. Typ.

Sista fina höstdagarna

Idag var en bra dag att gå ut och uppleva den vackra hösten – medan lönnlöven både sitter kvar på träden och ligger som ett gyllene täcke på marken. Prassel prassel och sniff sniff. Hösten luktar på ett alldeles speciellt sätt, liksom friskt och gott mitt i stundande förmultnelse. Samtidigt vet man att snart kommer alla löven att ligga där på marken, några hårda höststormar till bara och sen står träden kala.

Den här tiden på året innebär tyvärr också att de mer trevliga svampturerna är över. Visst går det att plocka svamp i november också men det är inte lika kul att hänga i skogen i kyligare, blötare och mörkare tider (dessutom skymmer ju alla löven svampen).