Efter att ha genomlevt den längsta, kallaste och snörikaste Stockholmsvintern i kvinnominne (mitt alltså) blir man extra glad att se dessa små raringar som orkat ta sig upp i år igen. Så välkomna! Tulpanlökarna kikar också fram några centimeter ovan jordytan och andra tidiga perenner följer efter. Nu ska jag städa bort alla gamla vinterrester i min garden så att det nya får plats att växa och frodas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar