What the...

Vad hittar jag i skafferiet om inte en pulversvampsås! Pah! Skulle aldrig falla mig in att tillaga en fulsås när man har finfin råvara att göra äkta sås på. Måste vara sambon som smusslat hem den...

Connecting the dots

"Stay hungry, stay foolish", säger Steve Jobs, college-dropout och Applegrundare, till Stanfordstudenterna.

Sambon pushade mig att kolla på det här Youtube-klippet (15 min) och det gjorde han rätt i; det är ett inspirerande tal av fosterbarnet och college-dropouten Steve Jobs som mot alla odds blivit en av världens mest framgångsrika entreprenörer via krokiga vägar i livet men framförallt tack vare sin starka inre övertygelse och kämpaglöd. Att han efter 30 år i databranschen fortfarande är en stor visionär vittnar väl om hans storhet. Ibland är det bra att lyssna på såna här overkliga verklighetshistorier, bara för att se att det mesta faktiskt är möjligt om man bara vill. I sitt tal till studenterna berättar han 3 olika historier, bland annat om att "connecting the dots", dvs att allt kanske inte ser glasklart ut på vägen genom livet men i retrospektiv har alla "dots" betydelse, det ena ger det andra osv, och om vikten att tro på sin egen intiution och våga gå sin egen väg. För man måste inte alltid följa den utstakade stigen; det finns alltid andra möjligheter.

Några say från filmen:

"Your time is limited, so don´t waste it living someone´s else´s life."

"Don´t let the noice of other´s opinions drown out your own inner voice."

"And most important: have the courage to follow your heart and intuition. They somehow already know what you truly want to become. Everything else is secondary."

"You can´t connect the dots looking forward; you can only connect them looking backwards. So you have to trust that the dots will somehow connect in your future. You have to trust in something – your gut, destiny, life, karma, whatever. This has made all the difference in my life."

(Vid intresse finns en retorisk analys av talet här.)

Rödgul trumpet!

Äntligen! Idag hittade vi en glänta i den "nya skogen" som flödade av rödgul trumpetsvamp, and there´s more to come... Åker dit igen om ett par veckor. I skogen fikade vi kaffe och kräft- och svampmacka à la Jens Linder (går utmärkt att göra på vanliga trattisar), mums.

Namnet klart

Nu har jag bestämt mig. Om jag nånsin får ett barn så vet jag vad jag vill att det ska heta. Ifall det blir en tjej. Om det blir en kille måste jag fundera vidare. Men tjejnamnet är spikat: det är kort, vackert, internationellt gångbart och har en alldeles speciell betydelse. Men jag avslöjar det inte – det känns av nån anledning som bad karma.

Lingon i sallad

Nu när jag har frysen full med lingon kan man ju unna sig att experimentera hej vilt i köket och testa nya roliga smakkombinationer. Att lingon passar bra att slänga i en älggryta till exempel är ju ingen nyhet, men att de även funkar som pikant touch i en grönsallad var iallafall nytt för mig.

Tillsammans med mangold, tomat och selleri i pumpafröolje- och balsamvinaigrette smakade de alldeles utmärkt – om man nu liksom jag har en förkärlek för det sötsyrliga. Kanske skulle lingon till och med kunna vara ett svenskt substitut till granatäpplefrön i vissa anrättningar fantiserar jag ekoglatt vidare...

That´s amore

Ibland när jag är ledsen köper han god ost till mig, kanske en cheddar (ju starkare desto bättre). Det kallar jag kärlek.

(Foto från Wikipedia)

Los bieros

En idiotkommentar

Ja mycket ska man vara med om. Idag när jag gick förbi det lokala sunkhaket sa en idiot som satt vid ett av uteborden "dig skulle jag kunna kn*lla medvetslös...". Jaha. Tack för den. Jag hade sinnesnärvaro nog att inte vända mig om utan gick bara förbi och låtsades som ingenting. Kanske var det min ymniga bakdel nedpressad i ett par gamla jeans som triggade igång honom eller kanske var jag bara det enda hondjuret i närheten, vad vet jag?

Självklart borde jag ha stannat och tagit en ordfajt med honom, alternativt kallat honom "k*khuvud" eller nåt i förbifarten, men jag blev så perplex att jag avstod. Är aldrig bra på att replikera snabbt på oförskämdheter. Sen ville jag iallafall inte gå förbi idioten igen så jag valde att gå en omväg hem, ganska ordentligt irriterad när jag tänkte på anledningen. Varför skulle egentligen en idiots kommentar få mig att krypa undan? Vilken sucker. Och jag är också en sucker som låter såna saker påverka och förminska mig.

Skördat idag

Minitomater, plommon och variationsrik mangold. Allt eko.

Dödsföraktande eller våghalsig?

Utanför vardagsrumsfönstret ser jag ibland ekorrar som blixtsnabbt klättrar uppför trädstammar och hur våghalsigt som helst slänger sig flera meter i luften mellan grenar högt uppe i träden på ett rent kamikaze-aktigt sätt. Ur min trygga synvinkel från marken ser deras färdvägar helt omöjliga ut men ekorrarna reflekterar inte en sekund över svårigheterna utan tar bara språnget till synes rakt ut i ovissheten.

Och visst går det vägen; de lyckas alltid greppa minst en tanig gren i flykten, kanske bara med ena tassen men ändå. No pain no gain. Önskar ibland att man vore mer som en ekorre.

Dagens vykort

Shit, jaktsäsong snart

När man stöter på en färsk saltsten på en pinne i skogen så vet man att det antingen är jaktsäsong eller att den snart kommer att börja. De sätts ju upp för att locka till sig älg (och annat vilt) som gillar att slicka på dem, å sen är det tack och godnatt... När man stöter på en saltsten blir man som svampplockare genast mer på alerten, vid minsta mystiska knak eller illavarslande fågelhoande i skogen är man beredd att slänga sig raklång på marken (samtidigt som man förbannar sin egen oförmåga att kolla upp fakta om jaktdatum innan man drar till skogs...). Har man en färgglad keps i ryggan tar man snabbt på sig den och väsnas gärna mer än vanligt, på ett ytterst mänskligt sätt.

Nu var dagens saltstensupptäckt säkert bara några lokala jägares förutseende initiativ, för jaktsäsongen i Stockholms län börjar officiellt inte förrän i mitten av oktober. Puh. (Tror det datumet satt sig nu.)

I want lingonsylt

Jo jag har sett dem i skogen men inte plockat (eftersom svampletandet har övertaget över min soul and body, jämt) så igår köpte jag 4 kg lingon på Hötorget för 100 kr. Enligt uppgift var bären norrländska och det hela kändes som en ok affär – om man inte tänker på vem som eventuellt plockat dem och under vilka förutsättningar... Men jag orkar inte vara ett världssamvete hela tiden, jag behöver lingon inför vintern (och förresten så kan det lika väl ha varit nån plockglad pensionär som drygat ut pensionen à 9 kr/kilo sålda bär, jag vet att de förekommer). Ikväll har det iallafall kokats lingonsylt här. Är man uppväxt på riktig sylt så är man och då går det inte an med den äckligt söta och geléstinna köpesylten.

Ringde till mamma för att kolla upp hennes syltrecept; helt i onödan visade det sig eftersom jag hade rätt i mina misstankar om att hon hällde i socker på känn. Jaja, det är bara att göra detsamma och försöka utarbeta en egen perfekt kombination. Jag fick lov att utgå från ett vedertaget recept, ur Bonniers Kokbok, men tog bara hälften så mycket socker (på ett ungefär). Vi får se hur det funkar. Det blev trots allt bara 1 burk sylt som säkert kommer att gå åt i år och knappast hinner börja mögla. För övrigt struntade jag även i prarafinerandet.

Recept till ca 1 1/2 kg sylt, enligt Bonniers Kokbok:

2 l rensade lingon (1,2 kg)

2 dl vatten

5 1/2 dl strösocker (500 g)

"Skölj lingonen och låt dem rinna av. Lägg dem i en gryta med vattnet. Låt bären koka upp och sedan småkoka under lock 10 minuter. Dra av grytan från värmen och rör ner sockret lite i taget. Sylten gelear sig bäst om sockret inte får koka. Rör tills sockret har löst sig. Häll upp sylten i absolut rena, varma* burkar. Parafinnera** två gånger. Sätt på lock och förvara burkarna svalt."

(* Man värmer upp burkarna genom att stoppa dem i ugnen ett tag eller i ett varmt vattenbad, enligt mamma).

(** Täck sylten med 2 tunna lager paraffin: låt det första lagret stelna innan nästa hälls på och vicka på burken så att hela ytan täcks. Stick in en garnögla innan andra lagret paraffin stelnar. Öglan blir ett bra handtag när paraffinet ska lyftas av, enligt Bonniers Kokbok).

Här kan man komponera och skriva ut sina egna syltburksetiketter.

Om min skrivare betedde sig normalt skulle jag printa denna (även om texten inte blev centrerad):

Uppdatering: Förresten, idag är det 09-09-09, tänkte bara uppmärksamma det. Jag minns vad jag gjorde 08-08-08.

Scooooore!

Helgens napp blev en korg full med stora härliga kantareller. Ni kanske inte ser det, men för mig är det här resultatet av ren och skär lycka!

Pocketogram – en gåva som aldrig vissnar

Lovely Sara Kadefors som skrivit Fågelbovägen 32.

Idag fick jag plötsligt lust att skicka en särskild bok till en nära och kär och tänkte att det vore himla fiffigt om det fanns något slags Pocketogram... likt ett Blommogram eller Chokladogram. Och visst finns det det upptäckte jag efter lite googlande: här. Nu har jag pocketogrammat iväg Fågelbovägen 32 till personen ifråga och det gick helt geschwind!

Fågelbovägen 32 är en mycket bra bok som varmt rekommenderas, den får en att tänka till på flera olika plan (och är dessutom en riktig bladvändare). Och så ska det göras långfilm av den också, med Sara som regissör, jippi!

(Foto: Karin Alfredsson © Piratförlaget AB)

Husmorstips: hemmakemtvätt

Rengöring av sängmadrasserna är väl en sak som inte händer alltför ofta, men som man kanske borde göra nån gång då och då när man tänker efter... Ett enkelt sätt att göra en "hemmakemtvätt" är att strö bikarbonat över madrassen, vänta i 20 minuter och sen dammsuga upp det + göra samma procedur på andra sidan. På så sätt sugs gammalt svett (som man utsöndrar flera deciliter av per natt enligt källan nedan!) ur madrassen och den blir fräsch och fin igen. En metod som borde kunna appliceras på kuddar också tänker jag.

Trixet är tydligen bikarbonatet, som innehåller kristaller som är torrare än allt i sin omgivning och därmed absorberar fukt.

(Källa: städprogam på TV4)

Mailkonversation mellan svampnördar

Trattisarna är ovanligt tidiga i år. Dessa plockades 1 september.

Tisdag 1/9

Svampnörd 1: "Då kör det igång... igen*... Man får väl ta med gubbarna också ibland. Min verkar tycka man är borta mycket..."

Svampnörd 2: "Ja vi får väl ta med gubbsen. Men sen tror jag inte det blir så jättemycket i år, man måste ju göra annat också."

Svampnörd 1: "Jag instämmer. Man måste ju inte ut varje helg."

(Tisdag em åker vi ut och testar ett nytt ställe – Z – i norrort. Och scorar trattisar i mycket lovande terräng!)

Onsdag 2/9

Svampnörd 2 (kl 12.05): Näää detta går ej.. måste ut i skogen. När ska vi ta X och Y**?? Snart alltså. Fick bara mersmak igår.."

Svampnörd 1: Kollade SMHI i morse.. en kombitripp lördag? Såklart jag tänkt likadant."

Svampnörd 1 (3 min senare): "Hm.. eller så drar man en sväng efter jobbet imorgon? Vi ska ju bara..."

Svampnörd 2: "Ja imorgon för fasen. Både X och Y går ju snabbt att beta av. Och så en mer organiserad tur tillbaka till Z om 2-3 v."

Svampnörd 1: "Några svarta trumpeter att göra currysoppa med till middag imorrn vore inte helt tokigt.. mmm..."

Svampnörd 2: "Ok imorgon! Jag står redo as usual."

Svampnörd 1: "Utmärkt."

(* Svampsäsongen. ** X och Y = 2 av våra "säkra" svampställen söder om stan.)

Dagens vykort