2 - 1 på Söderstadion

Idag har jag för första gången varit på en allsvensk fotbollsmatch. Det var Hammarby – Trelleborg på Söderstadion och VI VANN med 2 – 1! Som söder-om-söder-bo hejade jag naturligtvis på Bajen, som hela mitt trevliga sällskap tillhörde.

Före matchen var det ölande på Skanskvarn vid Gullmarsplan som gällde (där det förstås var fullt av grönt och vitt), sen gick vi i lämmeltåg till Söderstadion och ganska roligt var det faktiskt att äntra arenan medan välkomstramsorna skrålade. Vi stod på ståläktaren och tog en öl medan hemmalaget gjorde 1 – 0 efter bara fem minuter! Många ramsor fick man höra och vissa kunde man som novis hänga med i, medan andra helt klart krävde större Bajen-kännedom, t ex den om Tidaholm. Under ett plötsligt skyfall gjordes ännu ett mål och ställningen var en bit in i andra halvlek 2 – 0. Efter ett tag blev det 2 – 1 men det märktes knappt för det var inte så många trelleborgare på läktarna som gjorde väsen av sig.

Under matchen sprang en ung tjej in på planen, men det enda "hysset" hon egentligen gjorde var att krama en Bajen-spelare. Det tog ett tag innan vakterna i sina fladdrande svarta kavajer kom springande för att avhysa henne, och precis innan de hann ifatt henne var det en spelare som förbarmade sig och lade armen om henne och tillsammans gick de ut från planen med ena vakten snällt gåendes bakom... Utanför planen bugade hon sig framför hardcore-Bajen-läktaren och fick applåder. Sen åkte hon säkert ut med huvet före...

Hm ja, vad tyckte jag då? Helt novis på fotbollskultur kan jag ju konstatera att familjära C-läktaren var en rätt så trivsam plats att stå på. Men man insåg ändå snabbt att det är en allvarlig lek det här, till och med ungarna skrek hatramsor till motståndarna. Tydligen är det så det går till och alla verkade tycka att det var helt normalt, utom kanske en och annan oinvigd tant då...