Sugig jul

1. Hade köpt en hyacint och komponerat i fin kruka med grönmossa och tallkvistar från naturen. Den ruttnade lagom till julafton. (Vattnade inte en enda gång.)

2. Fick en stjälkamaryllis som jag stoppade i lång vas med vatten och för säkerhets skull stöttade upp mot väggen. Den hade ändå kroknat morgonen efter pga för tunga blomklockor, stjälken pallade inte tyngden.

3. Igår natt var det storm här utanför och då gick äppelträdet i däck. Blåste ned helt enkelt. Borta.

Lucia... jahaja!

Det är mycket med julefirandet som liksom inte ingår för oss som är barnlösa (kan det väldigt ofta kännas som). Lucia till exempel. Det blev extra tydligt idag när alla kollegor försvann till höger och vänster på sina obligatoriska luciauppträdnaden på skolor och dagis, samtidigt som jag inte riktigt hängde med i galoppen kring denna högtidsdag, hade knappt reflekterat över datumet ens..

"Jamenjustja", fick jag säga mig flera gånger under dagens lopp, "det är ju lucia så han har ju säkert stuckit dit" och "hon är ju upptagen nu vet jag" och så vidare. Ja kontentan blev att jag satt där ensam på min post hela dan och täckte upp för kollegorna som prioriterade sina privata mer angelägna issues. Lite väl ensamt kändes det allt.

Samtidigt så visst, klart man ställer upp för deras privata åtaganden, klart man förstår att det är viktigt med lucia (och jul och sportlov och påsk och skolavslutning och semester och höstlov och influensa mm). Men mitt i allt kan jag också fundera på – bara som en reflektion alltså – när får jag då lov att ha mitt "privata" som alla bara accepterar och sluter upp bakom för att det är viktigt för mig liksom?

I mina ögon borde annat viktigt också få prioriteras, sånt som är viktigt i mitt liv kanske – livsnödvändiga saker som en vinterresa mitt i februari till exempel. Jag skulle vilja se mangrann uppslutning bakom en sådan privat angelägenhet.

Friska upp med tulpaner

Färska blommor kan piffa upp lite i vintermörkret, till exempel tulpaner.

Heute

Har kvar ett gammalt kvitto från 8-8-88 och från 9-9-99 men inte från idag 11-11-11 (som ändå vore lite coolare).

Märklig november

3 bra saker* med årets november:

1. Hittills har det varit 10 plusgrader hela månaden. Bara skönt att slippa ikläda sig otymplig vintermundering tycker jag och när nu kylan börjar krypa sig närmare känns det helt ok eftersom man fått lite extra av den finare delen av hösten.

2. Ingen snö heller förstås, vilket minimerar halkande och slirande (och svärande) och gör att lokaltrafiken fungerar som vanligt (blöta löv på spåren har inte varit ett issue i år konstig nog). Skönt att vintern blir liiite kortare.

3. Den klara himlen har gett ovanligt många fina eftermiddags- och kvällsmoments. Man borde ha fotat mer.

*Med fokus enbart på positivitet, utan aspekt på eventuella orsaker av växthuseffekt o dyl.

Norra begravningsplatsen i Solna

Jag kan gå omkring på kyrkogårdar utan att känna minsta obehag – det är snarare tvärtom så att jag uppskattar den märkliga stillheten som alltid råder där. Går man långsamt och tittar sig omkring ser man massor av små saker i det stora, en fallen ängel på en gravstenskant till exempel, kanske med kapad arm som här.

Överallt vackert stenhuggen text – men vad vore den utan kontrasten till naturens förgänglighet; hoprullade löv mot den kalla stenen och mossa som sakta tar över. En hortensiabuske i höstskrud ser plötsligt så levande och död ut samtidigt.

Den judiska delen av Norra begravningsplatsen är mer spännande än svenska delen.

Vackert textad familjegravsten som börjar tas över av gul och grå lav. Och en liten gravlund omgärdad av tjock granhäck med stenbelagd stig fram till ett rätt så ödesmättat stenkors. (Jag gick inte in där, det kändes för privat.)

Så fint med en staty istället. Stod länge och tittade på denna, gillade motivet. Också på den ärgade gröna sprickan, bakpå en gravsten, som var så väldigt vacker.

Till dig tänkte nån, och slängde en blomkvast på gravstenen.

Är du nöjd med livet?

"En definition av lycka är att se och uppskatta det man kan och det man har – inte det man inte kan och inte har", sa en klok person.

Värt att tänka på ibland.

Blandband från 80-talet

Kanske är "I dina ögon" (Ratata?) markerad i rosa för att den var extra bra?

Hehe, här är några av mina gamla blandband från 80-talet. Då var ju alla inspelade band dyrgripar som behandlades mer eller mindre som sparobjekt, och jag la tydligen ner stor möda på att texta färgglattoch datera och allt. På den tiden fick man lov att engagera sig ordentligt när det väl gick musikprogram på radions P3 (typ Trackslistan med Kaj Kindvall och Rakt över disc med Clabbe) och sitta redo med play- och rec-knapparna på bandspelaren för att få ihop sina blandband. Hade man tur kunde man också få hela skivor inspelade från nån kompis nyinköpta lp (om den nu hade en stereoanläggning som kunde spela in på kassettband vilket inte alla hade).

Få se nu, vad  hittar vi i mina gamla gömmor... Duran Duran och Spandau Ballet, Top Gun-lp:n, Madonna och Ratata... Men mest blandat förstås, man spelade in de låtar man gillade från radion och målet var att få ihop det perfekta blandbandet, vilket aldrig riktigt lyckades vad jag minns... Som synes på låtlistan på bandet som ligger framme så hittade man på titlar när man inte uppfattat vad låten egentligen hette, man hade ju oftast bara radioprogramledarens ord att gå på. Ja tilläggas ska också att man inte var så värst kräsen vad gäller låtutbudet, man fick liksom ta vad som stod till buds och jag minns att jag bara ratade låtar som jag absolut inte kunde stå ut med. De verkar ha varit ganska få.

(=Nedladdning innan begreppet ens fanns.)

Mina fina kassettband, 60- och 90-minuters.


Kuriosa: Lista över ettor på Trackslistan, 1984-2010

Dagens 3 bra

Idag mer än nånsin kan jag behöva reflektera över positiva saker. Gräver djupt och hittar dessa, som får bli mina 3 dagens:

• Fick veta att det finns ett magnifikt kastanjeträd i närheten av där jag hänger på dagarna. Ska gå och beskåda det nån dag.

• Är tacksam över att jag har en famn att rulla in i då det krisar sig.

• Det var ju soligt idag gubevars.

Inte ok alltså

En sak som är så himla trist är när man inte får tillbaka böcker som man lånat ut. Både de man själv propsat på någon bekant som man tycker borde läsa just den boken, eller de böcker som folk efter botaniserande i bokhyllorna frågat om de kan få låna till semestern eller så. Såklart de får.

Men allt som oftast slutar det med att jag står där utan att få tillbaka dem. Folk glömmer och jag glömmer också, och när jag väl kommer ihåg så har det ofta gått så lång tid att det bara känns pinsamt att påminna om det. Jag vill inte behöva be om att få mina böcker tillbaka, det tycker jag ligger hos lånaren att komma ihåg, ingår i dealen liksom (men alla tycker tydligen inte det).

Deckare kan jag väl avvara, men några böcker som jag faktiskt saknar är bl.a: Lasermannen, Den vidunderliga kärlekens historia, Symboler (fackbok), Guds barmhärtighet, Boktjuven, Vem är det som bestämmer i ditt liv?, Livläkarens besök.

Hej höst

Det är helt galna färger i naturen nu, man kan inte annat än bli uppiggad. Bra med hundsällis som otåligt buffar och puffar på en så att man till slut släpper datorn och ger sig ut på långpromenad istället.

Mjölk och bulla

Hur gott som helst är det ju att käka riktig bulla med mjölk – även i vuxen ålder.

Här snackar vi inte lättviktiga (om än väldoftande) bake-off-varianter som finns i närköpsbutikerna, utan real stuff gjort på från-grunden-bakad-vetedeg i form av stora platta oformliga bullar fyllda med krossad kardemumma och massor med smör. Herregud vad gott. Och vad glad man blir att det finns små finsmakarbagerier som håller fast vid traditionen att göra äkta bröd. Bullboden på Kungsholmen.

Bästa kantarellturen hittills

Ta mig tusan om vi inte fyllde svampkorgen med kantareller efter bara en timmes plockning... Och detta var i en helt ny skog som vi bara chansade och gick in i. Jag blev helt skakis av upphetsning och fick ta stöd mot en tall och hypervintilera ett tag när jag insåg att de fanns precis överallt. De flesta var i och för sig väl dolda i mossan men såg man bara en och stannade till så kunde man lätt håva in många fler på samma ställe. Terrängen var en ganska stenig gles tall-/blandskog med tjock mossa och gräs och mycket avverkat ris som låg i högar.

Korgen rymmer kanske 8 liter. När den var full fortsatte vi plocka i plastpåse. Det har aldrig hänt mig förr att man varit tvungen att fortsätta plocka kantareller i plastpåse (ja den där som alltid ligger längst ner i ryggan just in case).

Inne i ett risigt grannäste lyste dessa godingar som jag kravlade in och norpade.

Jättefin kvalitet var det på svampen, de allra flesta var tjocka, välvuxna och oblöta. Rensat och klart fyllde skörden två stora ugnsplåtar.. Ja jösses.

Dumplings eller kyckling

Väninnan drog med mig till ett kul lunchställe vid Kungsholms Strand, som bara har dumplings och kyckling på menyn. Och på dessertmenyn stoltserade belgisk våffla. Vadan detta spartanska och udda utbud? Jo de som har stället är ett par med asiatiska och belgiska rötter och de har helt enkelt valt att bara satsa på sina absoluta favoriträtter som de tillagar från grunden och med kvalitet. Så himla skönt koncept tycker jag – och ett extra plus förstås för kaxigheten.

Toktrattisår i år

De står som spön i backen i år, di små trattisarna. Överallt finns de och i såna mängder att man knappt ids plocka dem fast de är fina, det är ju liksom ingen sport.

När det hopar sig

Då är det dags att ta fram sköna visdomsord som vrider fokus på rätt köl igen.

(Bild lånad från nätet)

Filidutter

Men herregud, det finns till och med en Facebook-sida för filidutter märkte jag vid närmare googling! Nåväl, så bra att vi är fler som gillar dem. Kanske att man då kan sätta lite press på de slöa smågodisinköparna på mataffärerna som inte fattat grejen med filidutterna. De är ju supergoda – köp in nu!

Eller förresten, jag kan ju köpa direkt på nätet istället, hurra!
(Bild lånad från Konfekta)

Dagens shite

Nämn något som gjorde dig glad i går: faktiskt inget särskilt.
Vad gjorde du kl 08 imorse: gick upp. 
Vad gjorde du för 15 min sedan: smurfade.
Det sista du sa högt: "ja det var rätt coolt". Och syftade på synthen.
Det senaste någon sa till dig: "kul att man var med på den tiden". Vi såg på ett musikprogram om 80-talet på History Channel (!)
Vad har du druckit idag: massor med kaffe, bubbelvatten och några slurkar cola. 
Vad var det senaste du åt: lövbiffsrullad med pepparrotsost i + pasta. 
Vad var det senaste du köpte: mjölk. 
Vad är det för färg på din ytterdörr: ek-look. 
Vad är det för väder hos dig nu: höstmörkt och nästan fullmåne.
Godaste glassmaken: vanilj med kanderade nötter och kolasås och sånt gottis i. Helst Ben & Jerry.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet: nej, men attraktion. 
Drömmer du mardrömmar: det händer. 
Trivs du med ditt jobb: i stort sett ja. 
Favoritklädsel: A-kjolar och grova skor. Höstkläder, halsdukar, baskrar mm.
Favoritlåt just nu: vet ej.. har ju nästan slutat lyssna på musik..
Vad ser du om du tittar till höger: en dörr som borde skrapas och målas om. 
Vad gör dig glad just nu: inget tyvärr. Jo, att jag ska vara hundvakt om 2 veckor.
Vad ska du göra härnäst: gå och lägga mig. 
Höger- eller vänsterhänt: born vänster: skriver, klipper, målar och gör precisionsarbeten med vänstern. Men gör vissa senare inlärda saker på högerhänt manér, som att köra datormus, sticka mm. Skumt.
Humör just nu: ganska moody. 
Favoritgodis: filidutter* och chokladdragerade nötter.
Kläder just nu: mjukisbrallor och mjukiströja.
Höstplaner: plocka svamp typ. 
Hur många kuddar sover du med: börjar med 3 men brukar sluta med 2.
Spelar du något instrument: nej.
Morgon- eller nattmänniska: snarare kvällsmänniska. 
Vad är viktigast för dig: att må bra. 
Är du kittlig: ja. 
Snarkar du: snarksnusar sägs det.
Stjärntecken: våg.
Äckligaste insekten: mask.
Längtar du mest efter just nu: a cunning plan..
* Filidutter = runda hårdingar som smakar banan med saltlakritspulver utanpå och surt innuti. Svårhittade!
(Listan lånad från nätet)

Nämen, den tog sig

Nästan två månader efter omplanteringen från Ica-kryddkrukan till vanlig kruka ser min basilikaplanta nu ut så här, ca 2 dm hög och rätt så frodig. Kul att den faktiskt tog sig, jag hade ju mina farhågor där i början.

En bekant tipsade om att man skulle knipsa loss bladen i par uppifrån för att plantan skulle fortsätta växa på bästa sätt, och det verkar inte ha varit nån dålig teknik. Den har fått stå utomhus i sommar och blivit vattnad varannan/var tredje dag (ibland med regn), men snart ska den få fortsätta sitt experimentella liv i köksfönstret.

Taggsvamp – underskattad goding

En svamp man ofta stöter på i skogen för att den ratats av andra är denna lilla goding: blek taggsvamp.

Helt oförtjänt utfrysning tycker jag för de är ju en av de mest funktionella svamparna i köket. Jag plockar gladeligen med mig unga exemplar (upp till ca 7-8 cm hattdiameter). Taggsvamp är den perfekta utfyllandssvampen.

Fördelarna är att konsistensen är så bra och att de nästan alltid är i fin kondition, särskilt unga exemplar. Köttet är fast och de blir inte sladdriga vid tillagning, tvärtom behåller de sitt tuggmotstånd bra. De krymper inte heller lika mycket som annan svamp när man steker dem. De är föredömligt enkla att rensa när taggarna fortfarande är så små som på bilden, då är det bara att dra ett drag med svampborsten så försvinner de (inte hela världen om lite stannar kvar heller).

Taggisen smakar inte särskilt mycket i sig själv (förutom äldre exemplar som kan bli beska) men absorberar lätt andra svampers smaker när man tillreder dem ihop. Perfekt alltså att dryga ut en kantarellpanna med. Den är också användbar som neutral komponent i andra svampblandningar med mer dominanta smaker.

Ja jag är beredd att gå ännu ett steg längre och föreslå taggsvampen som köttsubstitut liknande quorn, den torde fungera ypperligt i till exempel smakrika grytor. Eller varför inte marinerad? Ska snarast testa detta!

Dagens skörd!

Åkte till den där nya skogen igen och blev inte besviken idag heller, det fanns svamp überalles. Fick dessutom en gladchock över att det redan fanns svarta trumpeter – och att jag hittade dem (!) Kantarellerna visade sig frodas i all möjlig vegetation som mossa, blåbärsris, gräs, ormbunkar, torra stigar och i nära nog swamps. I år blir jag inte riktigt klok på dem men vad gör det när de finns överallt och dessutom i så fina exemplar (fast ju torrare mark desto bättre). Det är ett bra svampår i år.

Dagens skörd på bild, clockwise:
• fina tjocka små taggisar
• välvuxna svarta trumpeter
• 1 liten kalle (de större kompisarna var angripna)
• finfina kantareller
• trattisar (redan!)

Jag gjorde ett psykologiskt test

Och här har vi svaret. Den här kategorin typer tillhör jag tydligen:
Tystlåtna, vänliga och samvetsgranna. Pålitliga. Sätter oftast andras behov framför sina egna. Stabila och praktiskt lagda. Värdesätter trygghet och traditioner. Välutvecklat sinne för form och funktion. Uppmärksamma på detaljer i det sociala samspelet. Extremt lyhörda för andras känslor. Vill vara till nytta för andra.

Karriärer som skulle kunna passa mig:
Inredningsdesigners, designers, sjuksköterskor, administratörer, operativa chefer, sekreterare, förskole- och dagispersonal, socialarbetare, personalvetare, juristassistenter, präster, kontorsansvariga, affärsinnehavare, ekonomibiträden, hemmafruar/hemmamän, trädgårdsmästare, kuratorer, familjerådgivare, hälsovårdspersonal, bibliotekarier, medicintekniker.

Mina kommentarer:
Gjorde testet tre gånger med några veckors mellanrum och det blev samma resultat varje gång, känns rätt stabilt alltså. Både karaktärsbeskrivningen och karriärförslagen stämmer bra på mig, ja i den senare kategorin har det ju visat sig stämma alldeles förträffligt i både realitet och drömmerier. Fast yrken som operativ chef, präst och medicintekniker vette tusan? Känns rätt fjärran idag men vem vet..

Har dessvärre lyckats tappa bort webbadressen till testet (möjligen en del av min karaktär då) men det var iallafall en gedigen lunta frågor man skulle besvara som byggde på teorin om de 4 kontrasterande personlighetsgrunderna enligt Jungs gamla lära. Och enligt vilken vi alla har bokstavskombionationer.

• Extraversion Extrovert (E) – Introversion Introvert (I)
• Sensing Sensorisk (S) – Intuition Intuitiv (N)
• Thinking Tänkande (T) – Feeling Kännande (F)
• Judging Bedömare (J) – Perceiving Varseblivare (P)

Skönt på Bergianska

Den här blomsterplanteringen på Bergianska trädgården tyckte jag var så himla fin. Den var byggd i olika höjder av tobaksblommor i vitt och magenta blandat med dahlior, lejongap, kokardblomster, rödbetsblad mm – och lummig kruspersilja runt kanterna. Det är så fint att sätta ihop blommor med grönsaker och örter.

I köksträdgården var squashen på gång med frukter i roliga former...

... och kålen! Här är rödkål och vitkål men det fanns massor. Kål är snyggt.

Det finns också en japansk trädgård i ett hörn av Bergianska, med näckrosdamm, dvärgenebuskar och små stentempel. Rätt skönt att gå runt där och kontemplera.

(Bilderna är tagna i augusti 2010.)

Trotsa tråkmåndag med kantarellpaj

Varför göra en regnig måndag (igår) tristare än den är... när man kan laga kantarellpaj till middag? Med egen svamp och Västerbottensost, herregud vad gott! Har du inte egen svamp så köp med dig några hekto hem från närmsta marknad eller mataffär, de finns ju överallt nu och kostar inte mer än 14.90/hg.

Detta pajskal är en fullträff (inte torrt och trist som vanliga mjöl-och-smör-varianten):
3 dl mjöl
75 g kallt smör
3/4 dl lättkesella
Knåda ihop, bre ut i form och picka. Låt stå kallt 30 min. Grädda 10 min i 200 grader.

Fyllning: 4-5 nävar färska kantareller, en lök, lite purjo och bacon som steks ihop i smör med salt/peppar och läggs i pajskalet. Sen på med en äggstanning av 4 ägg ihopvispade med 4 dl gräddmjölk. Krydda med timjan/mejram/dragon och toppa med 1-2 dl Västerbottensost. Grädda i 200 grader mitt i ugnen ca 30 min.

Kunde vart värre

Man kunde haft det värre. Än att stå och steka en panna full med finfina kantareller. Och veta att detta ändå bara är halva skörden.

Kunde vart värre än att man hade rätt då man propsade på att gå in i den där glesa barrskogen utanför Eskilstuna, som man tyckte såg lite smått lovande ut. Kunde ha kammat noll förstås, men gjorde inte det. Hittade massor av gulingar på bara en kort kort sväng. Kände att jag hade vittring, feeling. Börjar nog kunna sniffa mig till de rätta ställena. 1-0 till mig!

Älgdrama

Tidigare på väg genom Västerbotten blev vi vittnen till ett mindre drama, en liten älgfamilj hade hamnat på fel sida om viltstängslet och irrade nervöst omkring längsmed motorvägen. Först gick de två små kalvarna..

.. och efter dem stolpade den frustande mamman fram. Men de var så fasligt smala allihopa, ska älgar vara så där smala eller var de undernärda? Vid rastplatsen i Sävar kunde de iallafall till slut lämna E4:an och galoppera iväg in i skogen igen. 

En bro vid midnatt

Den här bilden är tagen kl 00.00.29. Vi såg brosilhuetten och var tvungna att stanna.

Det var på en väg norrut. Ganska långt norrut faktiskt, i Antnäs i början av Norrbotten. Där var nattlandskapet magiskt stilla och dimslöjorna låg fuktiga över ängar och vattendrag. Fint och lite vemodigt samtidigt.

1 – 0 till fåglarna

Det har blivit en kamp mellan människa och djur, dvs mig och fåglarna, att först hinna knipa de mogna körsbären i trädet på gården. För det mesta vinner fåglarna; de är fler, glupskare och lömskare (det sista är jag helt säker på).

Söt vas från I...

Har inte varit på det stora möbelvaruhuset i Skärholmen på jättelänge, men efter att ha läst den här inspirationsbloggen fick jag faktiskt ny lust (de lyckades!) och åkte dit i huvudsyfte att köpa den här söta lilla vasen:

Sen råkade jag visst inhandla några andra grejor också, en del nödvändigheter som kuddar, blockljus mm och så eventuellt blev det så att jag inte kunde låta bli att köpa några fler prylar som bara inte gick att motstå... till exempel handblåsta blå snapsglas i olika toner och former (bild kommer).

Gotårtan

För en som aldrig bakar är det ganska stort att göra en riktig jordgubbstårta. Fast någon bakning var det förstås inte tal om utan mer bara komponerande. Med färdiga tårtbottnar som bas och utrustad med lemon curd, vaniljsås och jordgubbssylt (färska mosade med socker) skapade jag min tårta, rikligt klädd med vispad grädde och massor med färska jordgubbar uppepå. Den blev god!

Men den smakade bäst dag 2 då allt hunnit goona till sig, för de där färdiga tårtbottnarna är då ingen hit i sig. Ja sen åt vi tårta så vi storknade i flera dar efteråt.

Testar fortplantning

Mjaa, det har förvisso aldrig lyckats förut men nu provar jag igen att plantera om en Ica-basilika i större kruka med riktig jord och med förhoppning om att den tar sig. Rötterna såg ju för taniga ut alltså, men kanske att det går den här gången ändå?

2 månader senare.

Näpen och namnlös

Ett av årets bästa nytillskott i min lilla garden är den här rosa härligheten som blommat ända sen i början av maj. Nån sorts stenpartiväxt är det men ta mig tusan om jag inte missade vad den heter, läste väl inte så noga på etiketten i min planteringsiver i våras. När den var ny fanns 4-5 blomstänglar och sedan har det bara sprutat på med nya hela tiden, ja den prunkar än!

Uppdatering: Efter lite googling har jag kommit fram till att det måste vara en Broklewisia (origin USA), aka Bitterrot, en perenn som finns i en massa olika färger. "Tål inte vinterfuktighet" sägs det, så jag vågar nog inte gräva ner den i rabatten till hösten, den har större chans att överleva vintern i kruka inomhus.

Statusrapport 2011-08-23: Den blommar än ta mig tusan. Färre blomstänglar nu men det kommer ändå fortfarande nya. Helt klart sommarens hitblomma!

Semesterstart i skärgården

Första dan på semestern blev en båtdag i Sthlms skärgård, kanske faktiskt det bästa man kan göra en solig och varm dag då man ändå bara ligger och flämtar av klibbighet i lägenheten. Hade turen att bli medbjudna av nyblivna båtägare.

I hamnen stötte vi på en liten kille som stod och matade en svanfamilj under stor koncentration. Han prickade och kastade noggrant till allihopa.

Vi drog ut till Birka med lilla fräsiga båten och käkade medhavd picknick på ön. Det var ungefär precis vad som hanns med innan himlen mörknade och värsta åskvädret drog in med spöregn och blixtar som ven i luften! Så det var bara att skippa promenixandet och ta skydd i båten under snabbuppfällt kapell..

Sen kom vi på att det kanske inte alls var så säkert att sitta och häcka i den lilla aluminiumbåten utan åskledarutrustning så vi stack snabbt därifrån med gasen i botten. Hej då åskoväder, we´re off!

En av passagerarna var inte jättenöjd med den här konstiga resan. Klämma in sig på en brummande farkost och åka ut på guppigt vatten, inte alls kul ju. Bäst att lägga sig i trygghet vid husses fötter.

Vi åkte vidare in mot stan där det var hur fint väder som helst. Och kolla här vad vi stötte på, en båtbar i Hornstull.

Den såg så lockande ut att vi angjorde barens brygga, på ett något ograciöst sätt måhända och inför publik... men det gick ändå bra till slut. Jungman Jansson fick lugna nerverna från sin angöringsfobi med ett glas rosé. Vovven håvade vi med oss upp förstås och hon verkade gilla det lugna läget under bordet bra mycket bättre än att vara båtjycke.

Der Angst!

En sån här vas fanns i mitt barndomshem, en Holmegaard Gulvvase (den stora, 50 cm), design Otto Brauer, 60-tal. Ja just det, fanns, och den stod pinsamt nog bakom en dörr (!) i flera år för att mamma inte ville ha den framme, hon tyckte väl att den var ful men hade av någon anledning inte hjärta att slänga den. Den stod aldrig framme vad jag minns, alltid bara bakom den där dörren, i kanske 10 år. Och jag brydde mig inte ett dugg, var väl mer intresserad av att samla på luktisar eller Pierrot-tavlor eller vad jag nu gjorde på den tiden (70-80-tal). Sen försvann den plötsligt en dag och så var det inget mer med det.

Det värsta är att "försvinnandet" säkert skedde rakt ner i soporna, för på den tiden fanns inget secondhand-tänk över huvud taget. Men jag tänker inte gräva djupare i den saken, vill inte veta detaljerna... Vet bara att jag väldans gärna hade velat ha kvar vår gröna vas nu!

Annat smask i skogen

Just nu är det finfina tider för smultron i skogen, iallafall på våra breddgrader. Igår hittade vi en grusväg där det växte massvis av dem. Man hade kunnat plockat med sig förstås men jag kunde inte låta bli att håva in dem rakt i munnen istället...

Faunarapport: förutom älgen såg vi också en död snok på en stig och noterade att vildsvinen redan börjat böka i terrängen (och förstöra fina svampmarker, grrr).

(Korvfingrarna beror på svullnad, ifall intresseklubben vill anteckna.)

Herr Kantarell på midsommarafton

Kolla vem vi stötte på i skogen idag, herr Kantarell minsann. Han stod gul och grann mitt på en stig och ville gärna följa med oss hem sa han. Såklart han fick. Och några av hans kompisar också, men de allra minsta fick stå kvar och växa till sig lite.

Sen stötte vi också helt otippat på en älg (!). I en stockholmsskog. Lite läskigt var det för den var stor och jag har just sett ett tv-program på nån naturkanal om att älgar visst kan vara aggressiva och gå till attack om man har otur. Jo en kvinna hade blivit dödad av en älg. Men våran älg var av den skygga sorten så det blev ingen encounter, den lubbade iväg direkt då den fick syn på oss. Vi ringde ändå till svärfar och frågade vad man ska göra om man hamnar i trångmål med en älg. Han sa att det bara är att väsnas och flaxa med armarna så sticker den. Ok, bra att veta.