True Colors

Ibland får man goose bumps. Ett sånt tillfälle var när jag hörde Ane Bruns version av den här låten i Ann Heberleins fina Sommarprogram. Oj vad bra det var. Jag körde precis bil på en dånande motorväg och hade volymen på högsta för att överrösta bullret och regnet som smattrade mot rutorna. Älskar att lyssna på radio i bilen, högt.

Färgglatt i köket

Den här orangeröda danska vasen är jag glad att jag hann lägga rabarber på innan mamma "sorterade bort" den. Den har hängt med i familjen sen 70-talet, lite av en släktklenod alltså, och jag tycker att den är supersnygg. De grafiskt mönstrade plåtburkarna från Ikea har inget sentimentalt värde alls men jag gillar dem också.

Tia direkt

En rolig händelse som jag tyvärr inte har någon bild på var när vi sköt prick med luftgeväret och svärfar visade var skåpet skulle stå. Medan jag och sambon kämpade som bäst med att ens träffa tavlan med luftgeväret kom han förbi och ville provskjuta ett skott – och minsann satte han inte en tia direkt! Omåttligt impad var jag medan min mer kritiskt inställde sambo gick fram till tavlan för att syna träffen och mumlade nåt om tur. Svärfar stod tvärsäker kvar på skjutplatsen och sa lugnt att så där skulle det se ut. Ett skott bara, mitt i prick. Svärfar rules.

På landet

Hage med några märkliga minihästar, vetefält och en fin gammal ladugård.

En perfekt kantarell

Så här ser en perfekt kantarell ut. Den ska gärna vara modell större men fortfarande ha den klassiska formen och den ska ha växt i maklig takt så att köttet är fast och fint. Då är de lätta att rensa + att de inte krymper så mycket i stekpannan eller blir sladdriga i konsistensen efteråt. Just nu är jag för trött för att ta hand om mina nyplockade darlings men imorgon blir det smaskig svampmacka till lunch!

2009 verkar förresten bli ett riktigt bra kantarellår, tack vare allt regn som föll tidigare i somras och värmen som kom efteråt. Förhoppningen om att äntligen få stöta på det efterlängtade kantarellhavet är förstås extra stor i år, trots att man mestadels hänger i Stockholmsskogar och samsas med (alltför) många andra – och att media redan skrivit en hel del om saken (!)

Lukta gott

För tillfället luktar jag inte Mygga. Jag luktar Versace. Sprutade på mig lite hemma hos en kompis och det känns faktiskt rätt lyxigt, även nu efter några timmar då man bara känner en svag doft av... något... extra... på sig själv. Jag är inte någon parfymtjej alls, brukar bara börja må illa, men just den här luktar väldigt gott och lätt och fräscht, I like.

Versace Bright Crystal: Doftar lyxigt av magnolia, lotusblomma, granatäpple och ambra.

(Bild från parfume.se)

Förgätmigej

Vergissmeinnicht. Forget-me-not.

Pendelklocka – nej tack

Pendelklockor som tick-tackar och ding-dongar både natt och dag är verkligen inte min melodi. Har faktiskt svårt att förstå folk som frivilligt har dem i sina hem som konstanta ödslighetspåminnare (tick tack) och/eller nattliga störningsobjekt (ding dong). Förstår inte varför man ska utsätta sig för dessa ågrenljud öht?

Skogens vitaminpiller

Ny skog, nya fynd. Trots lokala rapporter om ett mindre bra blåbärsår hade vi tur och hittade ett ställe där tuvorna hängde tunga av de blå vitaminpillrena. Det var bara att sätta sig på huk och håva in – så länge man stod ut med de ettriga flygfäna. Vi stod ut några liter.

Jag skjuter skarpt!

Vi sköt prick med luftgevär idag och det gick oväntat bra för rudisen mig, som ju hade noll skjutvana. Förutom resultatet ovan fick jag också till en tia (vilket eventuellt kan ha varit mest tur). Sambon träffade med nöd och näppe tavlan, haha! Imorgon tänkte vi testa grövre kaliber på skjutbana.

Uppdatering från skjutbanan: Efter att först ha varit åskådare då ett jägarproffs sköt en serie hardcore-ammunition var jag plötsligt inte så tuff längre. Jäklar vilken kraft det var i skotten! Rekylen såg inte så värst trevlig ut så jag övervägde ett tag att skjuta med det snällare salongsgeväret istället. Men sen repade jag mod, vem vet när ett sånt här tillfälle skulle uppstå igen? 

Så jag gick in i skjutstugan, tog på hörselskydden och bekantade mig med geväret, en 30-06:a. Jag riktade in kikarsiktet och koncentrerade mig på att andas lugnt och stilla. Måltavlan var 80 meter bort. Proffset sa åt mig att hålla kolven ordentligt mot axeln, sen laddade och osäkrade han åt mig. För ett ögonblick blev jag lite nervös av stundens allvar och det faktum att jag stod och höll i ett dödligt vapen. Tankarna rusade. Återgick dock raskt till uppgiften och några sekunder senare tryckte jag av; det kändes bara som en mikrosekund när kulan ven i 800 m/s (=2900 km/h) rakt genom måltavlan och in i sandhögen bakom där ett litet moln puffade upp. Ekot av den höga knallen vibrerade ut i skogen. Adrenalinstinn och på helspänn skrek jag till efter skottet och tog mig reflexmässigt i axeln där rekylen träffat, men den var inte så hård som jag trott.

Efteråt var jag helt hög av händelsen. Aldrig förut har jag hållit något så kraftfullt i mina händer och den insikten var både fantastisk och skrämmande på samma gång. Måste erkänna att det var väldigt roligt att skjuta med ett riktigt vapen, men å andra sidan är jag nu ännu mer säker på att jag aldrig nånsin skulle kunna skjuta ett djur...

Hur det gick på skjutbanan? Träffade ett par cm från mitten. Mycket nöjd med det.

T v: The ammo. T h: Inte måltavlan vi använde på skjutbanan men hemma på gården. 

Ror

Båda rodde som krattor men vi skyller på att årorna var för smala för årtullarna och bara hoppade ur hela tiden. En krokig och rolig färd blev det iallafall och vi kom till slut i land (nästan) torrskodda.

Sommartårta

Åt fanders med GI, här ska ätas tårta! För en sån här skapelse går ju inte att motstå. Frasig maräng, syrlig lemon curd och mjuk grädde toppat med nyplockade mogna jordgubbar och smultron blir en helt fantastisk kombination, prova!

Välgörande vy

Här satt jag på en sten och filosoferade med havsbris i ansiktet. Havet är bra för själen. Försökte suga i mig så mycket som möjligt av alla intryck för att ha sköna minnen att ta till vid senare behov. För en storstadsbo med skogsfaiblesse är det ganska så exotiskt med vattenvyer.

Skönt för alla sinnen att sitta och glo mot horisonten och höra vågskvalpet mot stenarna medan solen värmer och en svalkande bris puffar in frisk doft från havet... Bäst är ändå känslan av rymd och det härliga, härliga blå. Frihet.

Obesvarad kärlek

De älskar mig men kärleken är inte ömsesidig. Tvärtom dödar jag dem gärna utan betänkligheter om jag kommer åt dem. Hett tips: gå ej på "naturtoaletten" i ett buskage någonstans i närheten av nedre Dalälven! Jag gjorde tyvärr det och på ca 10 sek var mina stackars ben, huvud och armar täckta av de små torterarna. Hur attacken såg ut på övriga för tillfället oklädda kroppsdelar vill jag inte ens tänka på...

Dagens shopping: Mygga! Ibland gillar jag kemikalier!

Leggings all over Stockholm

En bekant från USA som är i Sverige för tillfället noterade efter en dags turistande i Stockholm att "alla tjejer har ju leggings". Och visst slog hon huvudet på spiken där – just sommaren 2009 verkar det som att leggingsarnas utbredning är större än nånsin, eller kanske snarare mer befäst än tidigare, för de har ju hängt med några år nu. På både rund som smal, modemedveten eller inte, bärs de av alla möjliga flickor/tjejer/damer från 5 till 50+ i en massa olika kombinationer och till både nätta och grova skor.

För all del av mig också. Personligen tycker jag att leggings är ett väldigt praktiskt plagg som dels döljer fulbenen och dels gör det ok att ha på sig över-knäna-korta tunikor och kjolar, vilket annars inte hade varit någon vidare trevlig syn. Men det vore förstås trevligare om inte alla bar dem.

(Foto: Calliopejen, Wikipedia)

Böljande blått

Den här bilden får mig, badkrukan no 1, att vilja slänga mig i sjön, plaska runt, simma ryggsim och gå på hala stenar under vattnet!

Gillar definitionen av "badkruka" på Slangopedia: "den frysande fegisen som står och tvekar på bryggan när polarna badar".

Hello followers

Intressant. Nu har jag två followers här som jag inte alls känner till, det verkar lite skumt eftersom jag inte annonserat denna blogg på något sätt och dessutom verkar båda vara icke-svenskar. Hello you followers, who are you? Do you understand Swedish? Måste kolla upp hur man blockerar skummisar, har ej lärt mig det ännu.

Vart tog yuccan vägen?

Har du nån yuccapalm hemma? Inte jag heller, men jag hade en för en sådär 15 år sen (liksom de flesta andra). Men sen försvann de bara. Och nu känns det som väldigt länge sen man såg en yuccapalm överhuvudtaget, den förekommer inte ens längre i receptioner eller kommunala väntrum, trots att den är så himla lättskött. Den var populär på 80- och 90-talen men verkar nu ha fallit ur modet helt och hållet, vilket känns lite trist. Måste saker var inne för att finnas?

(Originalbild från odla.nu)

Svettigt värre

Jag har aldrig varit någon storsvettare men på senare år måste det ha hänt nåt med min kropp (vad? vad??) som gör att jag svettas mycket lättare än förut – hoppas att det inte är ett tidigt klimakterium bara (!) Detta nya fenomen märks särskilt väl under armarna och förstås extra tydligt när man har ljusa tröjor på sig. Det kan vara ganska så genant faktiskt, man vill ju inte flasha mörka fläckar under armarna hur som helst och ju mer man försöker dölja det desto större blir svettringarna. Jag skulle behöva armsvettsskydd, är det ingen smart människa som uppfunnit det ännu?!

Om man inte vill ta till botox för att lösa problemet känner jag bara till Absolut torr på Apoteket. Ska prova det senare snarast (återkommer om resultatet).

När jag nyligen flashade mig på en supermarket (var tvungen för att ta ner en vara från hyllan), svettig som en gris och säkert rödfläckig i ansiktet också efter en cykeltur from hell (nåja det är en annan historia), var det en ung expedit som sa "fräsch tjej!" till sin kollega där de stod och packade upp varor i samma gång. När jag hörde det tittade jag mig förvirrat omkring och såg att det inte fanns någon annan kund i närheten. Visst, de kan ju ha berättat en rolig historia mellan varandra... men det kan också ha varit mig de syftade på (!) Så pinsamt. Tur att det inte var min lokala mataffär iallafall.

(Lägger inte in nån bild till detta inlägg...)

Uppdatering: Absolut torr fungeeeraaar! Jag vet inte hur och det spelar ingen roll, huvudsaken att jag slipper armsvettsproblemet. Man rollar bara på sig ca 1 gång i veckan, sen transpirerar man helt enkelt inte. Som mest blir man lite fuktig i armhålan men inte så pass att det går igenom tyg. Tänk så många tröjor jag hade kunnat rädda om jag provat detta tidigare!

Liten grodis

Söt liten grodis från dagens skogstur. Det bara kryllade av grodor i precis denna storlek där vi var idag och ibland var det svårt att försöka att inte trampa på dem... Alla grodor är förresten fridlysta i Sverige (och hela Skandinavien).

(Foto: Svampkumpanen. Modell: Svampkumpanens sambos dotter)

En till polaroid

Regnpärla.

Roligt med polaroider

Bilder från en regnig skärgårdstur i Stockholm.

Poladroid är ett kul litet program som gör om digitala bilder till polaroider och finns att ladda ner här! Det är enkelt att installera och använda med drag-and-drop-funktion och funkar bra överlag, fast färgerna kan ibland bli liiite konstiga tycker jag, men det går ju att åtgärda i nåt bildprogram. Extra roligt är att "framkallningen" syns direkt på skrivbordet! Ett roligt program som rekommenderas!

Come to mama!

Gårdagens höjdpunkt var att krama en kattunge, herregud vad söt den var. Annat trevligt hände också men kattungen var ändå det mest speciella... Han/hon var så mjuk och satt så snällt i min famn utan att sprattla och jag förvånades av hur lätt han/hon var. Det var en liten bondkatt som bodde på ett härligt ställe på Ekerö och var till salu, tillsammans med sina lika charmiga syskon. (Inte samma katter som på bilden men lika stora var de, fast gråspräckliga/svarta istället). Det var inte lätt att lämna kvar sötnosen där kan jag säga...

(Foto: Sune från Kiruna)

Ta hand om en katt: Stockholms katthem.

Ryssvärme, spasíba!

Hellre ryssvärme än Polenkyla! Brrrr. Just nu är det kalla vindar från Polen som dominerar här men vi får hoppas att ryssen kommer snart. Expressen/GT kommer med aningen motsägelsefulla väderuppgifter idag (se länkarna ovan) men jag väljer att tro på GTs version! Polenblåsten rev förresten ned en blomkruka från bordet på verandan idag. Inklusive blomman vägde den säkert ett halvt kilo.

(Ska sluta tjöta om vädret snart...)

This way

Jag följer den här upplysta stigen utan att veta vart den leder.

Julafton varje månad

Jag har snackat en del om ekomat här i bloggen; det är för att vi prenumererar på Ekolådan som kommer två gånger i månaden full med ekologiska och mestadels säsongsodlade grönsaker och frukter. Personligen gillar jag att inte veta i förväg vad lådan kommer att innehålla för då får man ju lite nya utmaningar att ta sig an i köket, eller rentav svårigheter att lösa typ "vad fasen ska jag laga av alla rödbetor??" Imorgon måste vi förresten laga nåt med broccoli.

Det bästa med ekogrönt tycker jag är när man gör rätter som innehåller skalet av grönsakerna/frukterna, t ex riven citron till en gremolata eller vanligt citronvatten bara, då känns det extra bra med ekologiska varor. I senaste lådan ingick 4 st lime och jag tänkte genast att man borde göra mojitos, men här finns tyvärr varken muddler eller mojito-man* (synd!).

Uppiggande grön drink:

(*Frivillig bartender med starka armmuskler som muddlar sig blå – eller kanske grön.)

Uppiggande röd mat

Dagens middag: vego-borsjtj (ungefärligt tillagad efter det här receptet fast utan kött då) och med pepparrotssås till. Såsen görs enkelt genom att blanda lättcrème fraiche med finriven pepparrot, passar jättebra ihop med soppan. Efter det åt vi heta köttfärs- och risfyllda paprikor gratinerade med parmesan (inget recept).

Borsjtj (6 port.)

7 rödbetor (500-700 g)
2 gula lökar
250 g vitkål
2 lagerblad
6 msk smetana* (eller gräddfil/crème fraiche)
3 (kött)buljongtärningar
2,5 msk margarin
2 morötter
1 kruka persilja
salt och peppar
1,5 l vatten
1 msk vinäger
(500 g lammbog)

1. Lägg undan en rödbeta till sista momentet av receptet. Skala och skär övriga grönsaker inkl. vitkålen i grova strimlor, gärna i matberedare.

2. Fräs alla grönsaker i en rymlig panna tills de får färg i lite olja, vilket ger en mustigare buljong med fin färg.

(3. Tärna lammbringan i grytbitar och bryn köttet, samt ben om det medföljer, i lite smör separat och lägg ner det tillsammans med grönsakerna.)

4. Tillsätt vatten, buljong och kryddor och låt koka upp. Avlägsna det skum som flyter upp till ytan.

5. Låt soppan koka i minst 40 min, gärna längre. Skala och riv den sista rödbeta och tillsätt mot slutet för en mer intensiv röd färg. Smaka av med vinäger, salt och peppar.

Servera med en klick gräddfil/crème fraiche (eller pepparrotssås, se ovan) och klippt persilja. Klassiska ryska tillbehör är smetana* (syrad grädde typ crème fraiche, helst avrunnen i kaffefilter) och piroger.

(Recept från Tasteline)

* I Sverige måste smetana i recept ofta ersättas med gräddfil eller crème fraîche, ofta i blandning. Ingendera av dessa två har dock smetanans karakteristiska aromatiskt fylliga, mjuka sötma utan är för mager och sur respektive torr och enkel i smak i jämförelse med smetana. (Källa: Wikipedia)

Regntankar

Sitter inne med balkongdörren öppen och lyssnar på regnet utanför medan mörka moln mullrar av åska. Jag tänker att det är bra för svampen att det regnar, och blommorna i trädgården, och de torra gräsmattorna och skogsmarkerna med brandrisk... Det finns mycket som är bra med regn. Men jag undrar samtidigt varför allting känns så himla... tråkigt? Bestämmer hastigt och lustigt att pigga upp oss med en borsjtj ikväll och köttfärsfyllda paprikor. Man blir faktiskt lite gladare av färgglad mat. Och vi har en massa rödbetor.

Dripp dropp

Sommarkantareller!

Det är inte en giant tändsticksask, det är årets första kantareller!

Ja idag tog jag och min svampkumpan en tur i skogen söder om stan för att reka sommarkantarell-läget, och visst hittade vi några stycken (+ två tidiga taggisar)! Ganska små var de dock och utdelningen var väl inte den bästa om man räknar tid/resultat, men en trevlig utflykt var det.

Terränganalys: Hittade kantarellerna på skogsstigar och vid stubbar, i blandskog i ganska gles vegetation med mossa, ibland med inslag av gräs (snarare än blåbärsris). Många små knoppar på g.

Enkelt recept på svampmacka: Släng dina kantareller i stekpannan och värm på tills de vattnats ur (5-10 min på medelstark värme), klicka i smör och fräs på, salta och peppra. Tillsätt finhackad lök (salta ev. lite mer) och stek vidare tills svamp och lök är mjuk och fin. Rosta under tiden skivad franska och klipp till lite persilja om du har. Smöra bröden, lägg på svamp- och lökblandningen och toppa med persiljan.

Installationen på Globen

Det står en liten stuga uppe på Globen* och jag har undrat över historien bakom detta. Tydligen är det en del i konstprojektet House on the Moon, där målet är att så småningom även placera en likadan stuga på månen (!) Konstnären heter Mikael Genberg och han berättar i DN att visionen bakom konstverket/installationen är att få människor att sikta mot stjärnorna och förverkliga sina drömmar, samtidigt som han vill förena två svenska symboler – Globen och den röda lilla stugan med vita knutar. (Stugan är f ö 12 kvadrat stor.) Jag tycker att det är en ganska fin idé.

(* Globen heter ju numera officiellt Ericsson Globe men det låter ju helt sjukt... så Globen får det förbli.)

2 - 1 på Söderstadion

Idag har jag för första gången varit på en allsvensk fotbollsmatch. Det var Hammarby – Trelleborg på Söderstadion och VI VANN med 2 – 1! Som söder-om-söder-bo hejade jag naturligtvis på Bajen, som hela mitt trevliga sällskap tillhörde.

Före matchen var det ölande på Skanskvarn vid Gullmarsplan som gällde (där det förstås var fullt av grönt och vitt), sen gick vi i lämmeltåg till Söderstadion och ganska roligt var det faktiskt att äntra arenan medan välkomstramsorna skrålade. Vi stod på ståläktaren och tog en öl medan hemmalaget gjorde 1 – 0 efter bara fem minuter! Många ramsor fick man höra och vissa kunde man som novis hänga med i, medan andra helt klart krävde större Bajen-kännedom, t ex den om Tidaholm. Under ett plötsligt skyfall gjordes ännu ett mål och ställningen var en bit in i andra halvlek 2 – 0. Efter ett tag blev det 2 – 1 men det märktes knappt för det var inte så många trelleborgare på läktarna som gjorde väsen av sig.

Under matchen sprang en ung tjej in på planen, men det enda "hysset" hon egentligen gjorde var att krama en Bajen-spelare. Det tog ett tag innan vakterna i sina fladdrande svarta kavajer kom springande för att avhysa henne, och precis innan de hann ifatt henne var det en spelare som förbarmade sig och lade armen om henne och tillsammans gick de ut från planen med ena vakten snällt gåendes bakom... Utanför planen bugade hon sig framför hardcore-Bajen-läktaren och fick applåder. Sen åkte hon säkert ut med huvet före...

Hm ja, vad tyckte jag då? Helt novis på fotbollskultur kan jag ju konstatera att familjära C-läktaren var en rätt så trivsam plats att stå på. Men man insåg ändå snabbt att det är en allvarlig lek det här, till och med ungarna skrek hatramsor till motståndarna. Tydligen är det så det går till och alla verkade tycka att det var helt normalt, utom kanske en och annan oinvigd tant då...

Tack söta M för rosorna!

Jag fick en bukett jättefina rosor av M häromdan. Hon var lite osäker på om rosa var min färg, men ja absolut, de är så vackra!

På farlig tysk mark

Undrar hur det går för vår vän som åkt till Berlin för att plugga tyska. Ingen har hört av honom än. Jag hoppas att han strövar omkring på stadens gator glad och nöjd, äter smaskiga Döner Kebab och njuter av kalla Weissbier. Och att han inte hamnar i alltför svåra situationer när han försöker kommunicera med ortsbefolkningen.

Innan han åkte lät en konversation så här:

Vän frågar: "vad var det nu jag älskar dig heter på tyska?"

Han svarar: "pass auf, ich spritze!"

(Foto: Wikipedia. Friläggning: ich)

Arbetsfördelning

Jag bara: hackar grönsaker utav helvete.

Han bara: kollar datorn.

Jag bara: gör salsa, kokar potatis till fransk potatissallad (som behöver marineras), plockar undan en massa prylar som ligger och skräpar, snabbskurar golvet i köket, diskar en maskin för att få tallrikar och bestick rena till middagen för 7 pers.

Han bara: tar en spontan-nap (!)

Jag bara: hackar vidare för att förbereda grillspett, grönsaksspett, såser mm.

Han bara, efter napen: "behöver du nån hjälp?"

Jag bara: "nope, det är klart."

Han bara: "jag tänder grillen nu."

Jag bara: "bra, gör det."